Guldögonsländor

En liten grön insekt med skira vingar vid fönstret är lätt att lägga märke till. Den långsmala larven bland bladlössen ser helt annorlunda ut. Att känna igen båda gör det lättare att ta vara på guldögonsländorna som redan finns i odlingen.

Det är framför allt larverna som hjälper till mot bladlöss. Hos släktet Chrysoperla, som används som exempel här, lever de vuxna främst av pollen, nektar och honungsdagg. Andra guldögonsländor kan ha rovlevande vuxna också.

Så känner du igen dem

Titta efter flera kännetecken tillsammans:

• Äggen är små och ovala, ungefär en millimeter långa. De sitter längst ut på tunna skaft som är fästa på blad eller andra växtdelar.
• Larven, som också kallas bladluslejon, är långsmal, ofta ljust brunmönstrad, med tre par ben framtill och tydliga framåtriktade, böjda käkar. Den söker aktivt efter byten och växer genom tre larvstadier.
• Kokongen är en liten rund samling ljusa silkestrådar. Kokongen skyddar puppan som utvecklas inuti.
• Den vuxna har långa antenner, guldglänsande ögon och fyra genomskinliga, nätådriga vingar som hålls som ett tak över kroppen.

Guldögonsländor är en hel familj, och närstående arter kan vara mycket lika. Vissa kan också bli brunaktiga inför vintern. Bilderna hjälper dig att känna igen gruppen och livsstadierna, men räcker inte för att säkert bestämma varje art.

Roll i odlingen

Larverna fångar bladlöss och andra små, mjuka byten med käkarna och suger ut kroppsinnehållet. En larv som rör sig i en bladluskoloni kan alltså vara en medhjälpare.

Nyttan betyder inte att varje angrepp försvinner. Följ både plantans nya tillväxt och de levande lössen. I artikeln om bladlöss finns råd om hur du bedömer angreppet och börjar med enkla åtgärder.

Miljö genom säsongen och övervintring

Ge de vuxna tillgång till blomning under säsongen och låt det finnas skyddade platser nära odlingen. Du behöver inte plantera en särskild rabatt för just guldögonsländor. Börja med att fylla luckorna i blomningen och bevara lämpliga livsmiljöer.

Vuxna i Chrysoperla carnea-gruppen kan övervintra i skyddade utrymmen, exempelvis i byggnader eller barkspringor. En vilande insekt som hittas på en sval plats behöver inte flyttas till ett varmt rum. Andra guldögonsländor kan övervintra i andra stadier.

Samspel med andra djur

Guldögonsländor är en del av ett större samspel med bland annat nyckelpigor, blomflugelarver och parasitsteklar. Larverna kan också äta andra nyttodjur och, vid brist på föda, varandra. Flera rovdjur på samma planta betyder därför inte automatiskt bättre effekt.

Myror som försvarar bladluskolonier kan försvåra jakten. Titta efter både myrtrafik och nyttodjur när du bedömer vad som händer på plantan.

Livscykel och utveckling

Efter kläckningen växer larven och ömsar hud genom tre larvstadier. Sedan spinner den en kokong och förpuppas. Den vuxna insekten lämnar kokongen och kan senare ge upphov till nya ägg.

Hur snabbt utvecklingen går beror bland annat på art och temperatur. När det är varmt kan det för vissa arter ta omkring tre–fyra veckor från ägg till vuxen.

När du hittar dem

Undersök ett angripet skott innan du spolar eller tar bort det. Finns det skaftägg eller larver bland lössen? På en planta som klarar angreppet kan du låta dem arbeta och följa samma skott under de närmaste dagarna.

Småplantor kan behöva hjälp tidigare. Begränsa då angreppet så riktat som möjligt och undvik att samtidigt ta bort blad där nyttodjur utvecklas. Ett foto av samma skott vid nästa kontroll gör förändringen lättare att se.

Om du vill köpa in guldögonsländor

Guldögonsländor används också som inköpta nyttodjur. Kontrollera vilken art och vilket livsstadium produkten innehåller och följ anvisningarna för mottagning, utsättning och uppföljning. Ägg och larver är olika utgångspunkter, och vuxna kan flyga vidare.

Börja ändå med att se vad som redan finns. En odling som erbjuder föda och skydd ger bättre förutsättningar för de naturliga fienderna att finnas kvar. Mer om den helheten finns i Biologisk mångfald i trädgården.